Vi tänker nu presentera denna tävlingsform lite mer ingående då vi tror att Working Equitation (WE) är något som verkligen skulle kunna passa våra mångsidiga och kloka haflinger. 

Man tävlar i fyra olika moment; dressyrmomentet, teknikbanan, fartbanan och boskapsklassen. 

Den första artikeln om WE, kommer att ta upp dressyrmomentet och teknikbanan. Fartbanan och boskapsklassen kommer att presenteras i del 2.

**Om Working Equitation
**Tävlingsformen uppstod 1995 i Italien, men sättet att rida har månghundraårig tradition från arbete till häst, med bl.a. boskap, tjurfäktning och inte minst - krig! 

Man har som mål att rida på en hand, eftersom man behöver den andra handen till viktigare göromål, som att hålla i en stav, eller öppna en grind. 

De länder som är tävlingsaktiva i WE är, Italien, Spanien, Frankrike, Portugal, Brasilien, Mexico, England, Belgien, Tyskland och Sverige. Holland är på gång. 

De hästar man kan se på en tävlingsbana är bl.a. Araber, Maremma (italiensk ras), Camargue (Frankrike), Lusitano, P.R.E, Andalusier, Lusoaraber, Hispanoaraber, halvblod mm. Man får använda vilken hästras man vill och det är intressant att man använder inhemska raser i så stor utsträckning.
I Sverige har vi en stor och varierande hästflora, så vi kommer säkert att få se många variationer på framtida tävlingsbanor.
Varje land som tävlar, bestämmer vilken tävlingsdräkt som skall användas. I England använder man de kostymer likt de vi är vana att se på tävlingsbanor i dag. I övriga länder har man traditionella riddräkter, med t.ex. ridkjol för kvinnor i vissa länder. 

Man tävlar i fyra olika moment; dressyrmomentet, teknikbanan, fartbanan och boskapsklassen.

Här kommer en presentation av de två första.

Dressyrmomentet. Det internationella programmet påminner om Kür, då ryttaren själv sätter ihop sitt program till musik, där vissa rörelser skall ingå. Dock skall alla ryttare visa rörelserna i samma följd, men man kan välja att lägga dem på lite olika ställen på ridbanan.
I det internationella programmet ingår galoppombyten, skrittpiruett, trav och galoppökningar, medan masters rider övergångar mellan piaff och passage, galoppiruetter och byten i serier.
Man bedömer hästens rörlighet, eftergift och uppmärksamhet och ryttarens sits och förmåga att förmedla hjälperna till hästen. Dessutom bedöms det artistiska i koreografin och hur det presenteras.

Teknikbanan rids i skritt och galopp och man skall ta sig igenom en bana som ofta börjar och slutar med en grind.
Inne på banan möter man svårigheter, som man kan tänkas stöta på, när man arbetar på fälten eller på gården. Det kan finnas höns eller får i en fålla, som hästen skall ta sig förbi utan att tveka. Man rider över en bro, slalom med galoppombyten runt tunnor eller stolpar, ryggar i ett L, hoppar över halmbalar och fångar en ring med en stav o.s.v.
När man rider teknikbanan, gäller det att göra det så stilfullt som möjligt, där missar ger poängavdrag. Bedömningsprotokollet ser ut ungefär som ett dressyrprotokoll.  

Källa: Allt material till denna artikel har vi fått låna av http://www.workingequitation.se 
Vi tackar så mycket!

Här kommer en film (engelskspråkig) som visar dressyren och teknikbanan,