Jaaa, vad säger man? Det är ju inte första gången med oärliga annonser på Hästnet och detta lär inte bli den sista heller…

40000 SEK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Utanför Sverige fâr man vara glad för 1500€ för nâgot sâdant.

Det verkar vara en maskinöversatt text. Jag tror att det i originalet kanske står att han var outvecklad, det skulle stämma med att det är stor chans att han kan bli godkänd när han är äldre. Inte så seriöst i och för sig ändå.

Hälsningar från en yrkesverksam men för tillfället mammaledig översättare 🤓

Det är klart att det är en maskinöversatt text, hästen är ju hovslagare också. Bland annat. 😂

# 2

Jag tror inte att någon i Sverige heller betalar 40.000 kr för honom.

Att begära ett pris är ju inte = att få det 🤦‍♂️

En annan reflektion på denna annons är fenomenet att försöka få unghingstar godkännda i alla möjliga länder utifall man skulle misslyckas hemma som denna Holländska produkt. Mycket vanligt här att en hingst som ej blivit godkänd i Belgien till exempel senare visas i Luxemburg och där godkänns.

På agendan hos WHSZV ligger ett förslag (från HPT) att ett internationellt domarteam ska genomföra alla hingstbedömningar i samtliga länder för att på sikt få samma nivå på hingstarna.

Där ingår även att godkänd hingst måste genomgå ett 30 dagarstest på en godkänd station.

Det låter ju utmärkt med samma bedömning i alla länder,

men 30-dagarstest??

Då kommer möjligheten att få en haflingerhingst godkänd i Sverige att inskränkas till haflingerägare som har en extremt bra ekonomi.

För några år sedan uppgav man i Tyskland att 30-dagarstestet kostade hingstägaren 30.000 kr. Med dagens penningvärde och en resa till en godkänd station i utlandet skulle det kosta ännu mycket mer för en svensk uppfödare.

Hur många betäckningar krävs sedan för att få dessa kostnader täckta?

Och vad säger EU?

Stoägarna kommer som vanligt att applådera alla krav som ställs på hingsten och hingstägare. Dom brukar aldrig säga nej till sånt. 🙂🙂😃

Jag håller med dig ang testet utifrån dagens situation. I en framtida önskevärld med gemensam bedömning kommer ju antalet godkända hingstar att sjunka radikalt vilket teoretiskt ger mer betäckningar per hingst men Sverige har ju ett större handikapp då många väljer att importera sperma.

Dock är jag positiv till någon form av karaktärsprov på hingstar, här i Belgien krävs ju ingenting av hingsten.

Och jag håller med dig om behovet av

VISIONER

GEMENSAMMA BEDÖMNINGAR

och någon form av

LYNNESTEST FÖR HINGSTAR

ABSOLUT

👋

Och jag - som alltid ska vara kärringen mot strömmen, - undrar då lite tyst och försynt om lynnet verkligen är så arvbart? Finns det några vetenskapliga belägg för det? Skulle det nu vara så, så får ju ändå avkomman fler gener från mamma än från pappa, så resultatet av en elak moder och en snäll och väluppfostrad fader blir - hur då? Fölet kommer ju även att bli präglat på mamman…

Ja, det finns statistik på att lynnet ärvs även på hingstsidan. 🤓 För mödrarnas del gäller ju både arv och miljö, men hingtarnas arv är inte betydelselöst.

Fast statistik och vetenskapliga belägg är väl inte riktigt samma sak? Statistik för mig är något som är väldigt enkelt att vända till sin egen fördel, beroende på hur man väljer att vrida och vända på saken. ;-) Å andra sidan är vetenskap heller ingen sanning…

Statistik är i allra högsta grad en vetenskap!

Dina synpunkter på statistik är helt ovetenskapliga 😃

# 10

Om man sen skall diskutera om fölet får mer av sitt lynne av sin mamma eller pappa så kan man väl säga att det är stoet som betyder mest för den enskilda individen, men eftersom hingsten kan få många, många fler avkommor, så är hans lynne otroligt viktigt för populationen i stort.

Och med Nottinghams vision att det kommer att bli färre hingstar i avel i framtiden blir detta ännu viktigare.

Det finns ju tre typer av lögn; lögn, förbannad lögn och statistik! Aldrig hört talas om det? ;-) Undrar bara hur denna statistik tagits fram? Vilket urval? Har alla föl som ingått i testet haft samma miljö och uppfostran för att säkerställa att det inte är det som bidragit? Hur många individer har testats? Har alla hästraser testats var för sig? är det skillnad mellan raser? Har avelshingstarna med lynnesfel haft samma miljö och uppfostran, som de andra hingstarna? Finns alldeles för många frågor här. Jag har väldigt svårt att tro att det ska kunna göras något vetenskapligt av detta, då alla hästar i kontrollgruppen knappast kan ha haft samma förutsättningar. Jag vill nog allt se riktiga bevis, t ex att det framkommit att alla hingstar med lynnesfel bär på samma sorts gen, en gen som visat sig vara dominant. En gen som därför inte förekommer på andra hingstar.

I Tyskland har de haft 30- och 50-dagarstest lääänge, och har samlat på sig en massa underlag. I deras statistik/avelsvärdering utifrån 30- och 50-dagarstesten har hingstarna testats på station under 30 eller 50 dagar, och ALLT bedöms, hur hästen är i boxen, vid sadling och tränsning, ridning, körning, ja dess beteende under hela testperioden. Självklart är det olika miljö för de olika årgångarna, men nu finns det så många hingstar som genomgått testen att de gör statistik och BLUP som baseras både på deras egna, avkommornas och övriga släktingars resultat, så då får man ju en mycket större urvalsgrupp. Jag är ganska säker på att även de ston som gjort stationstest i Tyskland räknas med (som avkommor/övrig släkt). Det finns till och med BLUP-värden på hingstar som själva aldrig satt sin fot (hov) på tysk mark, enbart utifrån hingstens avkommors och övriga släktingars resultat. Jag skulle kunna skriva mycket mer, men nöjer mig för tillfället med att länka till den tyskspråkiga sidan där hela proceduren förklaras:
http://www.lfl.bayern.de/itz/pferd/019115/index.php

Listan över prövade hingstar finns här:
http://www.lfl.bayern.de/mam/cms07/itz/dateien/ver__ffentlichung_alle_hengste_haf.pdf

Kort förklaring på svenska: 100 = genomsnittet, standardavvikelsen = 20, d.v.s. allt över 120 = förväntad förärvning klart över genomsnittet,allt under 80 = förväntad förärvning klart under genomsnittet

Siffrorna i de gröna/bruna fälten = Totalt avelsvärde, avelsvärde för exteriör, ridning och körning.

De blå siffrorna i spalterna till höger = Skritt, trav, galopp, ridbarhet, hoppning, terräng, TEMPERAMENT, körning, arbetsvilja, arbetskapacitet.

Det är bara att titta på den fjärde siffran från slutet så ser man att det skiljer rätt rejält mellan olika hingstar. De äldre hingstarna har generellt lägre siffror över hela linjen. Detta beror på att aveln går framåt. Men som sagt, titta på enstaka bedömningspunkter, exempelvis temperamentet, så ser man att olika hingstar har klart olika egenskaper som de förväntas nedärva.

Fast förväntningar och vad som sedan nedärvs är ju inte riktigt samma sak, Vill jag mena. Så någon vetenskap är det väl knappast, den ska väl vara mer precis än så. Det är väl snarare sannolikhet vi pratar om här. Själv kommer jag från ett släkte där farfars far var vänsterhänt. Detta nedärvdes till min farfar och far. I min generation blev det jag, en plump i protokollet, då jag inte är av det manliga könet. Där skulle förstås allting ha slutat, eftersom jag valt att avstå från barn. Men lika förbaskat dyker upp i generationen efter mig, genom min brorson. Känner fyra andra vänsterhänta, två kvinnor och två män ungefär i min ålder, där ingen av dem har hört talas om att de har fler vänsterhänta i släkten. I vår släkt är det alltså stor arvbarhet på detta, men observera, bara en per generation, men det är inte alls lika säkert att det är det i andra släkten. Så detta med arvbarhet är absolut inte något som är enkelt…

# 15

Det hann komma både stormar och morgonsimning i vägen innan jag hann hit för att svara …

men har man en sån morgonpigg avkomma som jag (Eldfuxen) så är det bara att tacka. En klar förbättring av mig. 😃

När det gäller BLUP, som jag tycker är väldigt svårt att förstå och ännu svårare att förklara är det ändå så att det räknas som vetenskap och beprövad metod inom hästvärlden.

I grunden är ju bedömningen av en häst - både vid exteriörbedömning och delvis i sporten (dressyr) - en subjektiv verksamhet. Men bedömningssporter accepterar vi ju. I BLUP lägger man ihop både den enskilda hästens egenskaper samt dito för avkommor och släktingar. Det gör vi väl till vardags också när vi säger att en häst har bra, bättre, bäst stam.

BLUP används ju också där man hunnit längst i sitt avelsarbete och där sporten är stor och betyder mer än utseendet.  I Sverige tror jag det bara är ASVH och islandshästarna som använder BLUP, i utlandet används BLUP för haflinger i Tyskland och Italien, och där är nivån hög när det gäller hästforkning.

Man får väl använda de metoder och teorier som finns, hade avel hos djur och människor varit glasklart hade vi väl avlat fram dussintals Zlatan.

1. Vänsterhänthet ärvs inte enligt enkla principer. 26 % av barn till två vänsterhänta föräldrar blir vänsterhänta, 9 % av barn till två högerhänta föräldrar blir vänsterhänta. Liksom de flesta andra egenskaper är vänsterhänthet säkerligen beroende av flera ärftliga faktorer + omgivningsfaktorer.

2. Vetenskap och BLUP. Vetenskap innebär att man försöker ta reda på hur saker och ting hänger ihop. Helst skall det ju göras experiment som ingen deltagare kan påverka. När det gäller BLUP så är det en vetenskaplig metod, men som alla metoder har den svagheter. Gäller det travhästar, Galopphästar och hopphästar så är saken klar. Tiden respektive höjden avgör. Men trots att det verkar klart så påverkas ju maxhöjden och förmåga att ta hindret också av omgivningsfaktorer som skötarens och tränarens behandling av hästen. Så enbart tid eller höjd ger ingen exakt kunskap om egenskapen hos hästen. Med BLUP bygger man in mätdata också från avkomman. Hur bra har hästens egenskaper överförts till den kommande generationen? Det ökar möjligheten att avgöra hästens värde i aveln. Olika BLUP-system värderar olika egenskaper helt olika. I Italien/Sydtyrolen, där man använt sig av BLUP under många år, vägde man tidigare mankhöjden högt, men nu har man nått dit man ville och hingstarna vid årets premiering mätte 146-154 cm (för högt enigt min personliga uppfattning). Därför har man sedan några år satt värdet av mankhöjden till 0 medan rörelseegenskaperna har prioriterats och där använder man nu en faktor 6 för rörelserna, dvs man får fram haflinger med goda rörelser, exteriören ges en faktor 2. Resultatet uppdateras varje år och görs tillgängligt för alla medlemmar i ANACRHAI.

Vad jag vet har inte Nordtyrolen något BLUP-system, i varje fall inte öppet utåt. Någon annan som vet?

3. Arvbarhet är hur mycket en egenskap överförs till nästa generation. Eftersom man inte har sån där enkel ärftlighetsgång som t.ex. med ögonfärg och påverkan av miljön, inte minst hästhålaren och domarna, så får man nöja sig med att beräkna i vilken utsträckning en egenskap påverkar nästa generation. Mankhöjden har en hög arvbarhet (0.7). De flesta andra egenskaper en låg arvbarhet (mindre än 0,3), delvis pga miljöns påverkan och betydelse. 

4. De teorier som finns? Ja det enda som finns – så vitt jag vet - och är en undersökande vetenskaplig metod, är just BLUP.

Det svenska hafingermaterialet är alldeles för heterogent, vi har importerat från forna Östtyskland, Danmark, senare Västtyskland, Nordtyrolen och litet Benelux, Österrike, Italien mm. Vi har också haft en mycket heterogen domarkår. Därför tror jag inte vi kan använda oss av BLUP förrän vi kommit till en samordnad svensk haflingeravel i huvudsak baserad på inhemska produkter, egna föl. Dit har vi långt. SHF-haflinger har senaste året producerat 15 föl STH-haflinger inget inhemskt föl. Under första hälften av 2000-talet hade vi ca. 50 föl per år. En svensk haflingeravel verkar vara långt borta. Men skam den som ger sig. Är man optimist är det sista man förlorar – hoppet.

Ser att den skannade bilden av rangeringen av de första av 266 rangerade haflingerhingstar i Italien inte blev läsbar.

BLUP är i allra högsta grad vetenskap. Det lärs bl.a. ut på Sveriges Lantbruksuniversitet. 🙂 Själv gick jag tyvärr bara A-kursen, och fick alltså lära mig hur BLUP fungerar i princip och hur det kan användas. De som gick C-kursen (kräver en massa förkunskaper i matte och statistik på universitetsnivå bl.a. som inte jag har …) fick även lära sig att räkna ut BLUP, men så avancerad är alltså inte jag. 🙂

Sen är inte BLUP (Best Linear Unbiased Predicition) detsamma som arvbarhet. BLUP är ett (vetenskapligt) beräknat avelsvärde, arvbarhet är, enkelt uttryckt, hur mycket av en hästs egenskaper som beror på arvet (och inte på miljön).

Att lynne är en ärftlig egenskap som inte enbart beror på miljön visas ganska klart i den tyska tabellen som jag länkade till, det går att se hur vissa hingstar och deras avkommor har högre eller lägre BLUP-värden på vissa egenskaper, exempelvis temperamentet. Jag är så supernördig så jag har även besökt slutproven några gånger och diskuterat både med provledarna och andra uppfödare, och visst finns det linjer som "alla" vet är extra jobbiga. Sen finns det undantag från alla regler, givetvis, det kan man också se i dokumentet jag länkade till. Men jag tycker det är ett bra instrument om man vill förstärka någon egenskap, eller om man vill sortera bort de där linjerna som inte har så bra avelsvärde just på temperamentet. 

Däremot vet jag inte vilken arvbarhet (uttrycks ofta mellan 0 och 1 eller 0 och 100) som lynnet har. Jag ska se om jag kan kolla det! Återkommer!

Lägger till: Procenttalen under siffrorna för avelsvärdet, till vänster, är säkerheten i bedömningen. Ju fler bedömda avkommor/andra släktingar, desto högre säkerhet. Som ni ser finns det hingstar med väldigt många bedömda avkommor, och väldigt hög säkerhet i bedömningen.

#19 just för att aveln med hästar och andra djur inte är glasklar, så har jag svårt för att ta att man inte ska avla på hingstar med "dåligt lynne", när man inte med 100 procents säkerhet kan säga att detta nedärvs. vi har ju miljöpåverkan, (dålig uppfostran) och ett mammasto som kan ha påverkat. Jag friar alltså hellre än fäller hingsten, om det inte är 100 procent säkerställt.

En av våra hästar, inte haflinger, har en farfar som betraktades som en av de farligaste hingstarna inom sin ras på sin tid. Vad jag vet så fick han bara en, nästan lika farlig avkomma (bet av sin skötare fingret) och det är vår valacks pappa . Ändå var farfadern en stor och hyllad stjärna med många avkommor. Så så himla stor nedärvning hade inte humöret där inte. Ska väl tillägga att Vår valack är det snällaste som finns. Skulle inte drömma om att sparka eller bita…

Rättar min text ovan lite. Farfadern hade ett ilsket sto som mamma, och han fick några fler avkommor än vår hästs pappa, som var folkilskna, såg jag nu. Känner däremot flera av hans barnbarn, som är riktigt trevliga individer.

#24 Om du tittar på länken med tyska skattade avelsvärden som jag länkat till i inlägg nummer 16 så kan du hitta haflingerhingstar med mycket lågt avelsvärde på just temperamentet, och en mycket hög säkerhet i bedömningen (p.g.a. väldigt, väldigt många prövade avkommor). Du kan aldrig få en säkerhet på 100 %, men för mig räcker det faktiskt med 90 % säkerhet. Har en hingst närmare 200 prövade avkommor vore det ju lite konstigt om de alla bara råååkar ha "svåra" mammor och/eller dålig uppfostran. Att det i vissa fall även här rör sig om "firade stjärnor" med bortåt 1000 betäckningar under sin livstid bryr inte jag mig om. Folk ser väl helt enkelt genom fingrarna när det gäller temperamentet, om de har chansen att föda upp en utställningsvinnare, tyvärr. Det handlar även om hingstar som på "helt ovetenskaplig grund" var kända i uppfödarkretsar för att ge "svåra" avkommor långt innan deras avelsvärde beräknades med vetenskapliga metoder. 

Hälsningar🤓

Men jag ser ingenting där om det är ett dåligt eller gott temperament hingsten förväntas nedärva? Och de allra flesta hingstar nedärver ju sitt temperament dåligt, under 100, och många har ingen siffra alls under temperamentet? Om man som stoägare inte har en aning om hingstens temperament har man väl ingen större glädje av dessa siffror? Om hingsten nedärver sitt temperament bra, är det ju en fördel om man vet om det är ett gott eller dåligt temperament hingsten nedärver.

Alltså, en siffra under 80 betyder en förväntad förärvning klart under genomsnittet, alltså dåligt. Många äldre hingstar har genomgående låga siffror eftersom aveln går framåt, det är helt naturligt, men så finns det de som har siffror över 100 på allt utom just temperamentet, där det förväntade avelsvärdet är väldigt, väldigt lågt. Det är den typen jag vill undvika. Ett lågt värde betyder alltså att hingsten och hans avkommor har fått väldigt dåliga "betyg" för just temperamentet. Det finns också motsatsen, hingstar som har låga "betyg" på det mesta, men över 120 (jag tittade igenom lite snabbt nu och hittade en med 139!) på temperamentet. Klart över genomsnittet alltså. Jag tycker det är jätteintressant! Och viktigt! 🙂

Åter till den utannonserade hingsten som var anledning till den här tråden. Se även # 2 och #5. Nu är han till salu igen - som valack och med priset sänkt till 30.000 kr. Försöker mig på en länk men vet inte om det funkar: http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=778997&inriktning=&typ=