Här i kommunen har haflingern i princip utrotat sig själv. Den var ganska populär för ett flertal år sedan, och ersatte i princip fjordingen. Nu är det nog bara mina/våra haflinger kvar plus en familj som jag tror har en avkomma efter sitt sto kvar. Vad hände? Jo, några fick avlivas pga fång, en av kolik, men den hade också problem med fång sedan tidigare, en skenade för att sedan falla död ned. En blev såld direkt efter köpet pga dåligt lynne, andra har sålts av andra anledningar. Vad har de då blivit ersatta med? Inte en enda har i varje fall skaffat haflinger igen, men några har skaffat tinker som ersättare.

#1

Som du skriver så verkar inte Rättviks haflinger ha levt upp till ryktet om en lättfödd allroundhäst med gott lynne. Det är nog tyvärr vad jag också iakttagit.

Vad vi saknar, och som Haflinger iFocus delvis kan råda bot på, är en aktiv upplysningsverksamhet. Men det åligger ju egentligen avelsföreningarna, inte en oberoende nätsajt.

Alltför många charmas av utseendet, storleken, dvs en häst i ponnystorlek (för det finns ju många andra raser inom hästaveln som går över 148 cm:s mankhöjd), som man tror skall passa barnen och ofta mor som vill skogsluffa med familjens häst. Den väldresserade haflingern är just en sådan häst, men alltför många haflinger säljs utan grundutbildning och utan respekt för människan. Köps den då av en icke tillräckligt van ryttare som kan uppfostra hästen så gör sig familjen snart av med hästen som blir såld i många omgångar. En haflinger som inte har uppfostrats är stark och gör som den vill med ridskoleflickan som önskat sig hästen

Det här gäller säkert också för många andra raser, men kanske speciellt för haflingern som uppfattas som exteriört tilldragande och sägs ha ett gott temperament.

Jag tror det är viktigt att i media och i kontakten med potentiella köpare vara uppriktig och att inte sälja till spekulanter sådana som vi haft som säger: ”Jag har inte så mycket tid för hästen så vi köper et föl”.

Och sedan har vi det här med sjukdomarna. Den har ju marknadsförts/betraktats som sund och frisk men här i kommunen har den väl inte levt upp till det precis. Förstår om en del inte vill sätta sig i samma sits igen. Bara av våra fem haflinger har ju en exem och en har/haft problem med cancer. Vet inte hur det ser ut i övriga landet, men nog tycker jag att den dras med ganska många sjukdomar i jämförelse med andra liknande raser.

I # 137 i förra tråden skrev Eldfuxen:

"Det är förmodligen betydigt fler som läser vad som skrivs här än som läser haflingerbladet. "

Så är det absolut. Kollade nyss och såg att den första tråden i ämnet haft lite mer än 2.200 besök.

Nu har det kliat länge i fingrarna för att göra inlägg i debatten så nu gör jag det.

Förstår att vi måste ha fina, godkända ston och hingstar men vad hjälper det när de flesta köparna vill ha resultat. Varje gång vi är ute på tävling så får vi höra, vad är det för ras, kan de verkligen hoppa/tävla dressyr? De flesta köpare vill inte ha hästar utan resultat och de som vill ha "skogsmullehäst" vill ha en ridbar, säker häst. När jag nu under flertal år följt försäljningsannonser så år flertalet haflinger "skogsmulle" som kräver van ryttare eller stark hand… Då hjälper det inte med bra utställningssiffror om ridbarheten inte håller. Vilka har råd med utställningshästar som inte kan något? Vi i den lilla sfären begriper aveln men de utanför som inte kan haflinger vill se resultat om de ska köpa ex. en ponny till barnen. Är de vuxna måste haflingern vara välriden för att vara attraktiv! Finns det någon statistik på tävlingsresultat på haflinger så att vi även kunde avla på de som presterar på tävlingar?

# du har så rätt. De som värderas högt vid premieringar, tävlar inte, och de som tävlar och når resultat används inte i aveln (med några undantag).

Det har hittills kommit fram många bra synpunkter.

För att få gång på aveln måste de avelsmässigt välmeriterade haflingerna användas vid tävlingar för alla raser och synas på klubbens och distriktets tävlingar i första hand.  Separata haflingertävlingar kan man ha dessutom, men än är rasen för liten.

Det är bra att det finns avelsintresserade, men avkomman måste användas inte en gång om året utan ofta och på många platser för att den breda publiken skall tända.

# 5

Jag antar att du sett att Blå Basen sen en tid redovisar tävlingsresultat för en hästs avkommor,

Resultat från tävlingsdatabasen från och med 2010 summerade per avkomma, år och gren.

Det är väl en bra början.

Du vet säkert bättre än jag om den statistiken är tillförlitlig.

# 6

Håller helt med

# 7

Jo men det är en rejäl fördröjning. Lättast är att söka på equipe.

Vi har ju ett antal bra tävlingshästar som jag kan tycka vi borde söka/avla på.

I andra avlar söker man på resultat när man vill ha bra material. Det räcker inte med bra poäng på utställning.

Har nu snabbgooglat på Equipe och ser att Acilliano och Nachtmann har tävlat dressyr och gjort ok. Sternbild som är i avel nästa år har också gjort debut men frågan är har vi nya ägare till två hingstar eller är det systemet i TDB som gör att de rätta ägarna inte syns?

Det är betydligt fler haflingerhingstar som har tävlat, men det var före TDB:s och Equipes tid. 🙂

Nelson 2 tävlades i körning, bl.a. vid kör-SM 1982 (finns inte inlagt i någon databas vad jag vet)

Alphaville 8 tävlades i dressyr (LA om jag minns rätt)

Andi 9 tävlades i körning (MSV klass, kvalade till SM)

Harras 10 har tävlat hoppning i Tyskland innan han importerades till Sverige.

Eldfuxens Wacker 11 har tävlat dressyr (LA)

Wirbelsturm 12 kvalade till SM i brukskörning

Martin 15 tävlades i hoppning mot stora hästar (upp till 1.10 tror jag, möjligen 1.20)

Anger 16 har tävlat massor i körning, både nationellt (SM) och internationellt.

Alex 17 tävlade aldrig själv vad jag vet, men han är far till både Andi och Anger, och har flera andra tävlande ättlingar, så han kvalar in på listan genom sina avkommor tycker jag.

Agilo 20 tävlade också körning på hög nivå (SM)

Nilton 25 har tävlat dressyr, dock vet jag inte på vilken nivå.

Wilco 26 har tävlat dressyr (LA)

Alpia van de Leeuwerik 34 har tävlat dressyr (LB)

Det var det jag hittade nu, i mitt minne och genom att leta i TDB. 

Sen finns det ju en massa avkommor till olika hingstar som tävlat i olika grenar. Knappekullas Waquero e. Knappekullas Winterson 6 till exempel, som tävlat individuellt i SM i både fälttävlan och hoppning och en hel massa lag-SM i hoppning, Hamlet av Ryabacken e. Harras 10 har tävlat MSV B hoppning, och Strike e. liz. Klodskovgaards Steinbock 5 har tävlat MSV hoppning.  Navaho e. Nelson 2 har tävlat distansritt upp till 80 eller 100 kilometer (minns inte) och deltagit i lag-SM. Herkules e. Harras 10 har tävlat SM i körning. Strike II e. liz. Klodskovgaards Steinbock 5 har tävlat MSV körning och deltagit i SM för funktionshindrade kuskar, bara för att nämna några exempel. Börjar man leta i TDB så hittar man massor! Det finns många fler, jag har här bara nämnt dem som tävlat på riktigt hög nivå.

# 9

Vad menar du med att de rätta ägarna inte syns? Vilka är de "rätta" ägarna? I Blå Basens publika del syns ju inte ägaruppgifterna eller ev. ägarbyten.

Tack Eldfuxen för den listan! Jag för min del snabbkollade bara de som hade betäckt i år. Känns ändå som att de senare åren så har hingstarna inte så mycket tävlingsresultat som förr.

Får korrigera mig själv med Equipe; det är inte alla tävlingsresultat som kommer ut där heller då vissa föreningar köper "light"version av Equipe och då kommer inte resultaten ut. Min erfarenhet så är det vissa lokala resultat som inte visas men högre klasser så har de hela Equipe-programmet.

Håller inte med att hingstbetäckningarna i Sverige är för dyra. Vad kostar det inte att hålla en häst per år? Även om man har eget stall så får man räkna förlorad boxintäkt. Utgifter som mat, spån-halm, vaccinationer, skoning mm kostar och sedan får man räkna in inköp av hingst.

Även om vi ökar aveln så måste vi få in nya intressenter utav haflingerrasen. Hur gör vi det? Vi som har haflinger älskar denna ras men den verkar inte attrahera övriga. Jag tror att vi måste öka ridbarheten för att den skall bli mer intressant för andra. De måste kunna gå LC-LA i dressyr och/eller LD-LC i hoppning, alltså normalt bland övriga ponnier/hästar som kunder vill köpa. Sedan är det ännu mer spännande om vi kan visa högre nivåer också!

#11

När jag gick in på Equipe och kollade resultaten på de två som jag trodde var inleasade, stod det svenska ägare, därav frågan.

Icke att förglömma westerngrenarna som intresset ökar för. Haflingern passar till många olika grenar, som det oxå finns fina exempel på ;)

# 14

Håller med och vi har även körning men det är svårt att håll koll på alla resultat.

# 14

Att få fram resultat från westerntävlingar är ju ännu svårare än från de vanliga tävlingsgrenarna.

Vad jag vet är det bara haflingerstoet Staccata som varit riktigt framgångsrik med tävlingar i EM (reining). Och Staccata är nu 17 år.

14-åriga Shoshone har också westerntävlat (trail) , men känner du till några yngre haflinger som tävlar på någon högre nivå i någon westerngren, Poison-heart?

# 13

Om jag förstått dig rätt så är det Acilliano och Sternbild som uppges ha svenska ägare när de varit på tävling. Vilka är då dessa ägare? Är det ryttarinnorna eller inleasaren eller vem, vilka?

OT

Poison-heart, jag har PM-at dig för ett tag sen, men jag tror inte du sett det.

Min första uppfödning Nixi tävlade i western. Jag ska försöka få fram vilken nivå det var på. 🙂

Gennaia, Flinga t ex är några jag kom på nu. Det finns många haflinger som tävlat på lägre nivåer. Själv har jag precis vågat mig på att prova tävla på Havanna. Vi startade i en träningstävling i september i trail walk and trot och kom på en femteplats av 13 startande :) förhoppnigsvis får ni se mer av oss på tävlingsbanan framöver i klasserna trail och western riding.

Flocke och Mikaela har tävlat WRAS-tävlingar med placeringar.

# 17

Det är ryttarinnan på Sternbild och leasing på Acilliano.

I # 112 i den första tråden Betäckningar 2014

frågade jag YngveTH: 

”Kan du berätta hur Haflingerbladet kommenterar årets betäckningssiffror för oss som (åtminstone jag) inte ens får köpa den tidningen?

 Apropå det den här tråden egentligen handlar om.

 Det måste ju vara extra intressanta analyser när båda föreningarna samarbetar.”

Jag har inte fått något svar av YngveTH men nu har jag skaffat mig Haflingerbladet och kan själv läsa och berätta för er vad där står.

 I STH:s och SHF:s gemensamma inledning står att läsa: ” Vi har under några år haft väldigt låga betäckningssiffror men allt tyder på att vi håller på att vända den trenden.”

 Det var allt.

No comments.

Jaha? Det är mindre betäckningar i år än förra året, men ändå tyder allt på att man håller på att vända trenden? Nu förstår jag inte alls…

Ja, antingen vet man inte att årets betäckningssiffror är ännu sämre än fjolårets eller så försöker man att inte låtsas om det. Jag tror ju inte att man ljuger sina medlemmar rätt upp i ansiktet. 😴

OT - men man får väl kalla det ett glädjande litet sidospår i vår diskussion:

Från ATL:

Nordsvensken på uppgång igen

Framtiden för julslädens trogna dragare såg mörk ut. Men nu har det vänt och nordsvenska föl börjar spridas i hagarna igen.

AnnonFör bara ett år sedan varnade Föreningen nordsvenska hästen för att den svenska brukshästen, en av bara tre inhemska raser, riskerade att dö ut. Men sedan dess har det vänt och betäckningssiffrorna har ökat på ett historiskt sätt.

Faran är visserligen inte över. Men hittills i år har 471 nordsvenska ston betäckts, vilket är en rejäl ökning jämfört med förra årets bottennotering med bara 327 ston, säger Kåre Gustafsson som är ordförande för föreningen.

Jobb återstår

- Det är otroligt glädjande och hjälper oss i arbetet med att bevara den svenska brukshästen. Nu hänger det på att vi får en respons från svenska folket så att vändningen består. Det finns mycket jobb kvar att göra, säger Kåre Gustafsson till TT.

Julens slädfärd utan en nordsvensk mellan skaklarna skulle inte vara samma sak. Men det finns fler anledningar att bevara de ståtliga brukshästarna.

- Det är en mångsidig häst, nummer både som familje- och arbetshäst. De är sunda, friska och lever länge, säger Kåre Gustafsson.

Nordsvensken hotad tidigare

Jämte gotlandsrusset och den svenska ardennerhästen är nordsvensken Sveriges enda inhemska hästras. Genom historien kan den härledas som svensk, eller möjligen skandinavisk. Den nordsvenska brukshästen är en medelstor kallblodshäst, med en genomsnittlig mankhöjd på drygt 150 centimeter.

Lantrasen har vid flera tillfällen varit hotad, genom idéer om förädling och den rationalisering av jordbruket som skedde efter skiftesreformen. I slutet av 1800-talet påbörjades ett rekonstruktionsarbete av rasen, där man bland annat importerade hingstar av den närbesläktade norska lantrasen.